Påsken är inte en glad högtid för alla barn. Det är istället en av alla dessa helger de återigen får sina drömmar krossade.
Många barn önskar att det inte fanns några påsklov.
Det är inte påskharen som kommer hem till dem och gömmer godis i deras trädgård. Det är inte en veckas avslappning och befrielse från läxor som hägrar.
Det som väntar är en spänd förväntan. Hårt hårt spänd.
När kommer pappa att brisera? Hur många gånger kommer han att brisera? Kommer han bara att slå deras mamma eller ger han sig på dem också? Kommer han bara använda knytnävarna, eller kommer han att kasta möbler också?
De kommer nogsamt att lyssna på sin pappas röst. Lyssna efter nyanserna. När kommer pappas röst att gå upp ytterligare en oktav? När går han över den där gränsen och blir argare och argare? När blir pappas röst sluddrigare och sluddrigare?
Barnen försöker vara tysta och osynliga, inte reta upp pappa. Inte synas.
Att få äta ägg och godis resten av veckan är en ouppnåelig dröm. Lyxen är att pappa slutligen slocknar av utmattning i soffan eller på golvet.
Om du vet om att det finns barn i din omgivning som lider. Ring socialjouren eller polisen. Hjälp barnen och deras mammor att få ett anständigt liv igen. Och börja drömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar